.

Nu har stunden kommit. Om en timme ska jag sätta mig på bussen ut mot Arlanda och vidare mot älskade Chamonix, Mont Blanc tillsammans mina fina bröder.

De senaste två veckorna har varit tuffa. Riktigt tuffa. Men jag gjorde det. Jag har kämpat med jobbet som har varit helt galet överbelastat och med skolans labbar. Men Jag gjorde det. Allt är klart och nu får jag en hel vecka utan press från skolan och jobb. Visst, jag har med mig min dator för att påbörja arbetet av hemsidan och boken inför tentan men jag ligger mer än väl i fas med skolan.

Den här veckans stress resulterade i brutna regler i biltrafiken, punka på cykeln, överansträngd hälsena och trasig skärm på telefonen. Tror det var någon som försökte tala om för mig att växla ner.

Jag hade nog inte klarat mig igenom det här utan att gå in i väggen om det inte vore för stöttning från fina vänner och bekanta. Jonas har varit en otrolig pedagog för mig, trots att han egentligen inte behövt. D har fått mig att inse att jag måste kolla upp mitt löpsteg. Välbehövliga pratstunder med fina tjejer.

Överlycklig tjej i nya sneakers, och nyklippt hår. Ett måste när man hänger på afterski i en fransk alpdal.

När jag springer utomhus utgår jag alltid från vilka grader det upplevs vara. Alltså inte vilka grader det står på termometern utan det telefonen anger som "känns som". Från 0 och neråt till cirka 8-9 minus funkar det här för mig:

Vindjacka, löpartajts, underställ och väst. Underställsvantar och pannband.

När det är kallare än så har jag även underställsbyxor under löpartajtsen och en tunn fleece istället för västen.

Nyckelord: Håll vinden borta, bevara din egen värme och bort med fukten. Undvik bomullsmaterial.

(Crafts underställ är bra)

Enjoy.

Nu ska jag up på en promenad, ingen löpning idag för min höft och knä mår inte så bra tyvärr.

Tack för blixtvisiten!

Startade dagen med en cykeltur och svängde förbi ica på vägen och handlade lite god frukost. Sen tog jag mig ut på en lite längre löptur (hinns inte med på vardagarna och det är inte speciellt inspirerande att springa i mörkret) så då fick det bli 8 km iaf, hade orkat betydligt mer egentligen men det är klurigt att räkna om miles till km så då avrundade jag medan det fortfarande kändes roligt. Det är viktigt att träningen är harmonisk för mig, den där grejen att hetsspringa en gång i veckan tills pulsen nästan spricker är inte riktigt min grej.

Bjuder på den här bilden idag, det är ju trots allt bara en mage, big deal?

Mina dagar är ganska enformiga på vardagarna, nu ska jag ut på min löptur och sen är det grupparbete med skolgänget (vi håller på med designidéer/förslag just nu). På fredag ska jag ner till Skövde och presentera dom för lärarna, huvva så nervöst.

Så här ser jag ut nu för tiden när jag pinnar iväg till jobbet på mornarna. Känns skönt att man har vuxit upp och insett att det är sjukt ovärt att frysa. Skalbyxor på.

Igår lagade jag storkok till middag, helstekt kyckling i ugn, grönpepparsås och blandmos bestående av vitkål (?) och broccoli. Både min bror och mor frågade nyfiket om jag skulle ha middagsgäster, icke! men det kan man tro med tanke på den mängd mat jag lagade. TUR att jag har diskmaskin. Tre kastruller, en stekpanna och en ungsform senare så var maten klar. Pretty good.

Nu: ut i kylan för löptur och sen läsa artikel och skriva klart inför veckans webinaruim. Hej då.

Mindre bra tajmat är att jag har fastnat för svt:s nya serie Äkta människor, men till mitt försvar så passar den väldigt bra att följa iom min utbildning. Där har ni anledningen till att filosofi är en viktig delvetenskap i kognitionsvetenskapen.